Om 5MM

Jag har ett vagt minne av att vi en gång faktiskt provade 5MM (5 minuters metoden), när A var bebis, påverkade av gud vet vad, det allmänna trycket från föräldratidningar kanske eller nåt. Vi var först i bekantskapskretsen med att få barn och hade alltså inga referenser från omgivningen, utan antagligen läste jag någonstans om att det var så man skulle göra för att få barn som somnade själv och sov hela natten, för det var tydligen viktigt.
Men det räckte med att lyssna på henne i några sekunder för att inse att det inte var så jag ville behandla min älskade lilla bebis, varför utsätta henne för ångest och panik när vi faktiskt hade det rätt mysigt ändå när hon sov på mig i soffan på kvällarna och tätt intill mig om nätterna.
Var går det fel när föräldrar bestämmer sig för 5MM och dessutom fortsätter fast bebisen skriker timme efter timme, kväll efter kväll? Vad är det som får föräldrar att stänga av sina instinkter och klara av att lyssna på det? Är det sociala/kulturella trycket så stort att det är viktigare att göra som alla andra än att lyssna på sitt hjärta?